Bokaler med park på taket på Hornsbruksgatan..

SyfteAvsikten med vår studie är att undersöka huruvida den individ som drivs av ettgrundläggande behov av att framstå som unik, kan skapa ett individuellt uttryckgenom modifiering av en massproducerad heminredningsartikel, samt hur ensådan modifiering av varan påverkar dess modelivslängd. Teoretiska perspektivGenom en beskrivning av den individualistiska människan skapas en bild av vadsom karaktäriserar den unika individen. Därefter avhandlas teorier kring symboliskkonsumtion och referensgrupper för att ge en förståelse för människanskonsumtionsbeteende. Vidare redogörs för hur individen går till väga i sin konsumtiondå hennes främsta motivation är att framstå som unik. Metod & empiriMed ett övergripande interpretivistiskt angrepp och en abduktiv ansats som grundför undersökningen, har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuermed individer som i sin konsumtion drivs av en motivation av att framståsom unika.

I uppsatsen undersöks bildens betydelse för den svenska utvandringen till Amerika vid 1900-talets början. Utgångspunkten är i Västernorrland och en analys av Örnsköldsviks Allehanda,Allers Familj-Journal och Hvita Stjern-Liniens rederibroschyr. Under antagandet att varjebild fick ett större nyhetsvärde i en mer bildfattig kultur än den vi har idag och sparades underen längre tid är syftet att undersöka den blivande emigrantens bildvärld och världsbild. Frågorsom behandlas är: I vilket källmaterial förekom bilder, vilken funktion fyllde de och vilkenkunskap om Amerika kan den blivande emigranten tänkas ha haft? Vidare behandlasemigrantens bildbiografi, emigrationsbildens ontologi och bilden som emigrationspåverkandefaktor.